Vi som bor här på Änghedens är: 
 

Husse Torbjörn och jag, matte Gerd

Schäferhundarna
Beer-Sebas Kerrie "Schiba"  född Juni 2001
Schiba´s dotter Beer-Sebas Pepsi "Pepsi"  född April 2004

Pepsi´s son Ferdix Åcky  "Åcky" född Mars 2009
Pepsi´s son Ferdix Ålex  "Ålex"  född Mars 2009

Golden tiken

Fairfax Penny Lane "Penny" född Maj 2006,  hon bor på foder, sen 19/12-09, hos Jenny Johansson i Norge

våra två Norska skogkatter

Anniehoods Sting Ray Girl   "Tussi"   född November 2007

Anniehoods Valpolicella  "Skrållan"  född Juli 2008, hon bor, på foder, hos Annikki i Ransäter

och våran Maine Coon

Cicceorina`s Frigg  "Frisse"  född December 2008

 

Ja vad ska man skriva om oss.............

Vi är båda födda 1955. Torbjörn på början av året och jag jämt innan jul.

Vi träffades en solig varm sommardag i 1994

och gifte oss midsommarafton 1996.

Vårat största intresse är våra djur,

naturen, vårat hem och vårat torp vid Randsjön,

vi tycker även mycket om att åka på husvagns semester,

men tiden sträcker inte till, särskilt för Torbjörn.

Vi trivs även bra tillsammans med familj och goda vänner,

fast tiden ofta inte sträcker till der heller, så som vi skulle önska.

Kanske blir det bättre när även Torbjörn blir pensionär

om vi lever och har hälsan, man kan ivarjefall hoppas.

Det är även skönt att vara själva ibland.

Vi bor i Munkfors, ett litet brukssamhälle i hjärtat av Värmland,

ca 6 mil norr om Karlstad.

Här har vi en liten rödmalt stuga, mycket nära Klarälven,

med vacker natur runt husknuten, ca 3 km söder om Munkfors centrum. 

Hela Värmland bjuder på vacker natur  med mycket  vatten och skog.

Vi har även ett litet torpställe, där min svärmor växte upp,

det ligger vid Ransjön.  Mellan Munkfors och Sunne

Där har vi vår egen lilla stuga med egen strand och en båt.
Så vi kan ta oss turer på sjön eller vi kan gå långa promenader i skogen.

Ett paradis.  Ja närmre naturen än vi lever kan man nog inte leva.

När det gäller våra katter så kan ju sägas att ingen av oss har varit några kattmänniskor förut.

Visst har jag haft huskatter och vi har även haft en här hemma också sen jag flyttade hit,

men den blev jag allergisk för, så hon flyttade till Torbjörn´s syster och är död sen länge.

Vi var överens om att skulle vi ha någon katt igen, så fick det bli en raskat.

Och så har det blivit. En raskat  är något helt annat än en huskatt, det kan inte beskrivas,

det är en stor skillnad. Tussi som flyttade till oss när hon var 12 veckor är väldigt god och tillgiven,

hon är även väldigt social, men Skrållan är lite mera avvaktande och skygg, 

och lite bekymrad för hundarna, därför har vi valt att sätta bort henne på foder.

Men hon kommer även i framtiden vara med mig på utställning och hon är min kat.

Det är också stor skillnad på en hon katt som är mera självständig och egen i motsättning

till en hane. Frisse är väldig så att han vill vara med, vara där vi är. Han är mycket vacker,

och speciell. Han är kastrerad nu och vi hoppas han blir stor med tiden.

Båda honorna är också kastrater nu. 

Jag kommer till att köra utställningar med mina katter, och det har gått bra för
Skrållan med 2 CAP 2009 och Frisse som blev EX 1 samma år. Tussi tycker inte om att

vara med, hon morrar och spökar sig, så det blir nog ingen mera utställning för henne.

Hon trivs bäst att strosa runt ute och komma in å sitta på axeln och kurra, när hon vill.

Jag är född och uppväxt i Oslo,  på Veitvet och Stovner, och flyttade till Sverige

och Värmland April 1984.
Jag är sjukpensionär sedan många år tillbaka och jag hade sån tur och få "ett nytt liv"

i April 2001 då jag blev transplanterad och fick  en ny njure som funkar bra.

Jag gick ca 12 månader i blod dialys i Karlstad innan, och det var ett helvete.

Jag har div andra plågor också, så det går lite upp och ned.

Jag önskade mig alltid hund som barn och ungdom,

då var min dröm en schäfer.

Jag lånade gärna andras hundar och gick långa

promenader med dom, då jag inte fick någon egen hund hemma.

Jag flyttade för mig själv 1975

och Februari 1977 fick jag min första egna hund

"Topsy"  en blandning där mamman var Cocker Spaniel

och pappan Golden Retriever,

hon levde till hösten 1983 då hon fick cancer, 

någon mnd. senare köpte jag en svart Labbe

(Labrador Retriever) som het "Ero" och han hade jag fram till 1989.

Jag hade också under tiden 1987 till 1991  en Newfoundlandshund "Lisa"

och en St. Bernhardshund "Cesar"

i korte perioder på lån och i pension.
Även det var underbara hundar.

Jag har bara korta perioder varit utan hund sen jag fick min första egna hund.

Hösten 1989 blev jag bekant med några som hade två fina Golden Retriever

(mor och dotter) och då bestämde jag mig att en sån hund skulle jag ha,

och 1992 köpte jag min första Golden "Lissy"  från kennel VI-VI i Norge
och hon levde till September 2003.

Nu har jag haft Penny sedan sommaren 2006 från kennel Fairfax i Insjön (Dalarna)
Men pga att hon inte riktigt passar in i flocken här, och att jag har fått flera hälsoproblem
så har jag tagit beslutet att hon får det mycket bättre hos sin nya familj i Norge.
Hon flyttade till dom 19/12-09 och det går jättebra.

Hon har fått en ny livskamrat, Labrador tiken Bie som är 8 år, och det går väldigt bra. 
Och Penny och Jenny kommer träna, tävla och åka på utställning.

Jenny har mycket mera tid att ägna sig åt Penny, och ge henne massa kärlek.

Hon kommer på långa promenader och får springa och leka med grannhundarna..

Jenny utbildar sig till hund sjukgymnast och hon håller på med djur kommunikation.

Och dom älskar Penny och Penny dom.

Så fortsätter allt så bra så blir nog Penny kvar där på foder.  

Jag kommer åka och hälsa på och vi kommer ha mycket kontakt.

Tyvärr är inte Penny´s uppfödare så glad för mitt val, men Penny är min hund och för

mig är det viktigast att hon har det bra, och nu har hon det bättre än vad hon hade här hos oss.

Jag vet inte hur livet skulle vara utan djur nu och inte vill jag prova på det heller.

Jag har även behållit en son efter vår schäfer tik Pepsi.

Han heter Ferdix Åcky och jag har stor tro på honom.

Han är lättlärd, snäll och väldigt bra mentalt.

Penny och jag höll på med lydnad och lite utställning.

Och även lite jakt träning. Vi har även gått ett  apporteringskurs

och tagit några timmar med spårträning. 

Och jag tror det blir mer utav det i framtiden för Penny´s del.

Med Åcky har jag bara tränat lydnad hittills. 

Men vi har anmäld oss till klickerkurs i Mars

och sen skal vi vara med i en träningsgrupp f.o.m nyår,

där dom också jobbar med klicker.

Kanske blir det även lite utställning med honom.

Tiden och min hälsa får visa hur det blir.


Torbjörn är från Ransäter, bara några km sörost  från där vi bor,

men han är född i Dalsland, och kom inte till Värmland för 1964

(hans mamma är från ett torp vid Randsjön mellan Munkfors och Sunne).

Torbjörn arbetar i Fortum och är aktiv inom hundklubben med våra schäfer hundar. 

han har tävlat mycket genom åren och han har haft kurser på hundklubben.

Han är även utbildad tävlingsledare inom SBK och har fått vara med om att vara det

på dom flesta hundklubbar i närområdet när det är tävlingar inom bruks och lydnad.

Han har varit  med å skrivet  böcker om gamla torp runt Randsjön.

Han är även intresserad av släktforskning och fotografering.

Och han är en mycket duktig "fotograf" något ni kommer upptäcka efterhand när jag
lägger in bilder på vår hemsida. Han har hållit på med foto sen har var ca 15 år.

Torbjörn har sin 3 och 4 schäfer med dom vi har nu,

han har haft två schäfer hanar förut, den första köpte han 79,

Chief het han, han var "bara" familj hund och dog 1992 av hjärnblödning. 

Den andra köpte han sommaren 1992, det var Bricards Bozz,

och efter att han hade gått en valpkurs med honom började dom tävla,
och under åren blev han bl.a. bevakningshund, godkänd elitklass spår

och hade LP 1 och LP 11 i lydnad.  Bozz levde till Maj 2004.

Medan Bozz och Lissy ännu levde fick vi Schiba på foder från kennel Beer-Seba.

Jag gick valpkurs med henne och sen började Torbjörn att tävla,

dom blev  godkänd lägerklass spår och hon fick  LP 1 och LP 11 i lydnad.

Nu är hon familjhund och har det gott på sina gamla dagar trots en rygg som inte är helt bra.

Schiba fick en fantastisk valpkull 1 april 2004 med Mischalands Goliath, det blev 4 hanar och 3 tikar, 

och i den kullen köpte vi Pepsi, en underbar tik, bra mentalt, arbetsvillig och social.

Även med henne gick jag valpkurs,

och sen övertog  Torbjörn och började tävla med henne.

Pepsi är Bevakningshund,  godkänd högerklass spår och har även hon LP 1 och LP 11. Hon är även korad.

Pepsi fick en fantastisk underbar valpkull 18 mars 2009  med Wilaritts Qwenzo.

Och i  den kullen köpte vi som sagt Ferdix Åcky, som är min hund.

Vi köpte även hem Åcky´s  bror Ferdix Ålex som var sålt  till Norge,

men som tyvärr inte hade det så bra. Jag hämtade honom i Norge 12 November 09.

Han är en jättebra hund mentalt, och har, som tur är, inte tagit någon skada av sina 6 mnd i Norge.

men han hade tyvärr inte lärt något under den tiden han var i Norge.

Nu i skrivande stund (30/12-09) har har lärt mycket och han trivs jättebra här hos oss.

Men vi har inte bestämt än vad vi kommer göra med honom i framtiden.

Det är en hundtyp som Torbjörn tycker mycket om, men det är inte lätt med två hanhundar när dom är syskon,

Torbjörn vill gärna behålla honom, men vi kan inte ha så många hundar och Pepsi har många år kvar att tävla.

Men så är det frågan hur länge vi har Schiba kvar osv. osv.

Ja, ja tiden får visa hur det blir.

Nu igen håller Torbjörn på med bruks, lydnad och bevakning på Pepsi, och så tränar han även lite lydnad och
av och till spår med Schiba. Han tänker också träna lite lydnad med Ålex framöver, så får vi se..............